Flera gånger har jag sagt till mig själv att jag aldrig får bli så fantasilös att jag en dag använder ett zäta i samma rubrik där Zlatan står med. Och jag har suckat över medias uttjatade nödlösningsbruk med att byta ut ”s” mot ”z” på alla möjliga ställen. Men när allt annat hopp känns som bortblåst, står jag med där i ledet. För inför ödesmatchen mot Ungern, är det faktiskt bara zoom Zlatan som gäller.
Svenska truppen känns medioker i allt just nu. Sedan ligorna drog igång har de blågula spelarna varit iskalla överallt. Den molokna skaran som körde kvadraten i måndags var förmodligen lättade att träffa gänget och skaka av sig klubblagspressen som legat och gnagt.
Enda undantaget är stackars Ibragol, som oundvikligt fått rollen att bära hela Sveriges sista hopp under två halvlekar nu på lördag. Hans omtalade knäskada blir dock inga problem. Zlatan kommer att spela alla minuter och vara galet taggad. För han, liksom hela Sverige vet, fast vi knappt vågar tala om den enkla regeln. Vinner vi inte, missar vi slutspelet! Det skulle i sin tur innebära att Zlatan riskerar att tappa både marknadsvärde och chans på guldboll.
Utmaningen: Ett av de allra svåraste motstånd som finns just nu! Ungern har inte spelat så bra i ett mästerskapskval på flera decennier. De har bättre läge och form än Sverige, samt vittring och större hungrighet på en andraplats. Dessutom får man inte glömma att de ärligt talat var värda minst en poäng när vi mötte de senast.
Nu sätter jag på ödessymfonin. Ta-ta-ta-taaa. Blundar och fokuserar på två saker; ett trollkarlstrick för fyra år sedan och en flygande nick i Barcelona förra helgen.
Först går jag tillbaka till den begynnande hösten 2005. Jag är på väg till en kräftskiva ute i Rönninge. Mina egenfångade kräftor som äntligen ska ätas efter Ungern-Sverige. Men jag inser att jag inte hinner fram till matchstart. I stället slår jag mig ner på en förortspub. Det är ett tungt matchscenario och tiden rinner iväg. I slutminuterna är jag på väg att gå och tankarna är redan upptagna av fyndiga snapsramsor som jag vill kompensera min sena ankomst med. Men just då händer det omöjliga; historiebokshändelsen! Ännu ett missat skott i burgaveln av den osynlige Zlatan som håller på att få en etta i betyg av alla tidningar. Men, nej… den är visst inne! Hur, från den vinkel? Var det för att han gjorde sig så osynlig som han lyckades komma i magiskt prickskytteläge. Jag ställer mina förhoppningar till att han kan lyckas göra något liknande igen! Just när rullgardinen är på väg att hakas fast.
Den andra aspekten är den flygande offsidenicken mot Sporting Gijon i Barcelonas hemmapremiär häromdagen. Om Zlatan gått mållös från den matchen också… Nej, kritik och ifrågasättanden från den nya klubben, hade blivit för jobbigt att bära inför Ungernmatchen.
Men ungerska, portugisiska och danska knivegg mot strupen har Lagerbäck aldrig varit så pressad inför en enda match som just Budapestmatchen. För strunt i matematiska teorier, vinner vi inte på lördag, är det slut på drömmen om Sydafrika, slut på eran Lagerbäck. Kan Zlatan rädda honom ännu en gång?